Svetlana Aleksijevitj

…

Personuppgifter
Författarskap
Verk

Personuppgifter

Svetlana Aleksijevitj föddes den 31 maj 1948 i byn Ivano-Frankovsk på den västukrainska landsbygden. Båda föräldrarna var lärare. Likt alla andra sovjetiska familjer fanns det även Svetlanas familj många släktingar som stupat i andra världskriget. Familjens erfarenheter och det som diskuterades inom familjen kom att ligga till grund för hennes litterära produktion.

År 1972 utexaminerades Svetlana från journalistiska fakulteten vid Vitrysslands statliga universitet och började jobba på en lokal dagstidning i Brestområdet. Under åren 1973–1976 jobbade hon på Selskaja gazeta (Landsbygdstidningen) och under åren 1976–1984 på tidningen Neman. Då hon arbetade som journalist samlade hon på sig erfarenhet av hantering av dokumentärmaterial och upptäckte den nya litterära genre som på svenska har kallats bl.a. litterärt reportage, kollektiv autofiktion och dokumentärroman.  

   

Författarskap

Ales Adamovitj och Vasilij Bykov har fungerat som litterära förebilder för Svetlana Aleksijevitj. Dokumentärprosan blev Aleksijevitjs litterära stil. Med det avses material som samlats in genom intervjuer, men dokumentärprosa skiljer sig från dokumentärer på den punkten att författaren organiserar sitt material efter eget tycke, kommenterar det och beskriver karaktärerna. Varje roman blir till en tidsbild som kan liknas vid en kristall i vars innanmäte alla erfarenheter, fakta och händelser bevaras. Exempelvis romanen Kriget har inget kvinnligt ansikte baserar sig på över 130 intervjuer. Efter att boken hade kommit ut kritiserades Aleksijevitj för pacifism, naturalism och för att glorifiera den sovjetiska kvinnan. 

Priser

Men blev hon tilldelad Svenska Akademiens Nobelpris i litteratur år 2015 “för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid”.

Verk

Svetlana Aleksijevitjs övriga verk skildrar händelser i anslutning till Tjernobylolyckan, krigen i Afghanistan och Tjetjenien samt perestrojkan och Sovjetunionens upplösning. I sitt kommande verk behandlar författaren temat kärlek.

…

Suomennetut teokset

Neuvostoihmisen loppu. Kun nykyhetkestä tuli second handia.

Sodalla ei ole naisen kasvoja

Tšernobylista nousee rukous. Tulevaisuuden kronikka

Verk i svensk översättning

Kriget har inget kvinnligt ansikte

Dialoger med Svetlana Aleksijevitj

De sista vittnena

Zinkpojkar

Bön för Tjernobyl

Tiden second hand

Annat intressant

Aleksijevitjs världsbild och politiska verksamhet  

Aleksijevitj definierar sin övertygelse i termer av socialdemokrati, eftersom den enligt henne är en “mjukare variant” av övergången till kapitalism. 

Aleksijevitj har hela tiden motsatt sig Aleksandr Lukasjenkos politik. De statliga vitryska förlagen upphörde att publicera hennes verk efter att Lukasjenko kommit till makten år 1994. Efter händelserna på Krim figurerade Aleksijevitj i den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung, där hon fördömde Rysslands Ukrainapolitik. Då Vitryssland skakades av politisk kris och oroligheter åren 2020–2021 blev Aleksijevitj medlem i oppositionens koordinationsråd. Hon blev dock tvungen att lämna landet på grund av det konstanta hotet om arrestering.  

Text:

Irina Rogožin

Svensk översättning 
och bearbetning:

Jonas Selenius och Martina Björklund